När jag läste på baksidan av boken så kände jag mig "sådär" sugen på att läsa den. Kurslitteratur som den är var det bara att börja dock. Jag ångrar ingeting kan jag säga. Det här är en bok som går under genren Bildungsroman eller Novel of Formation, eller "a coming-of-age story". I stort sett alla kategorier för en sådan roman finns med i The Perks of Being a Wallflower.
Passivitet är ett av huvuddragen hos protagonisten (som det så fin heter) i en bildungsroman. När jag läst klart boken funderade jag över just detta drag. Var finner vi denna typ av person idag? Det känns inte som att individer idag är passiva utan snarare uppmuntrade att ta för sig och göra sina egna val i livet. Men det är ju en genre som allt som oftast handlar om ungdomar. Det är kanske där - i den gruppen av människor som står med ena benet kvar i barndomen och det andra i vuxenvärlden - som denna passivitet kan bli funnen. Den där vacklande osäkerheten för det nya som gjorde att ibland "hängde" man bara med, var passiv med andra ord.
Charlie heter protagonisten i denna bok. Han är så som jag beskriver ovan passiv. Han är det på ett sätt så jag nästa blir irriterad i bland. Nästan så jag känner att jag inte skulle tycka om den här personen om vi umgicks på riktigt. Mitt i allt det där så väcks det en varm känsla för huvudpersonen som trots allt är en snäll och omtänksam person.
Jag ska skriva en essä om denna bok. Innehållet ska handla om en analys av konflikter. Boken är fylld av småkonflikter hela tiden men det är en stor som ligger under ytan från början till slut som gör att man vänder blad och handlingen är spännande.
Det här är en så fin berättelse om en ung människas iakttagelser av sin värld. Läsvärd för människor som arbetar med barn/ungdomar, som är ungdomar, vuxna ja, alla!
